AI-förordningen: Viktiga åtgärder och konsekvenser för din organisation

En affärskvinna i ett mötesrum, fokuserad på en presentation som visar data och kartor relaterade till AI-förordningar.

AI-förordningen sätter nya regler för företag

AI-förordningen förändrar spelreglerna för företag i hela EU. Är din organisation förberedd på de nya kraven som träder i kraft 2024?

I denna artikel går vi igenom de viktigaste aspekterna av AI-förordningen och hur den kommer att påverka företag. Från bakgrunden till den historiska förordningen, dess praktiska krav, och de steg organisationer bör ta för att säkerställa efterlevnad. Vi tittar också på de affärsmöjligheter och innovationspotential som AI-förordningen kan medföra när företag anpassar sig proaktivt.

Viktiga insikter:

  • Riskbaserad metod: AI-förordningen kategoriserar system i olika risknivåer, från oacceptabla risker till minimal risk, vilket påverkar hur strikta krav blir.

  • Kompetensutveckling: Framgångsrik implementering kräver att företag ser till att personalen har rätt utbildning och kompetens för att kunna hantera AI-system och följa de nya reglerna.

  • Anpassning är avgörande: För att möta AI-förordningens krav måste organisationer kartlägga sina AI-system, genomföra riskbedömningar och utveckla interna riktlinjer och kontrollsystem.

  • Affärsmöjligheter genom compliance: Genom att följa reglerna kan företag skapa en konkurrensfördel, öka förtroendet och öppna upp för nya affärsmöjligheter, inklusive regulatoriska sandlådor och expertstöd.

  • Tidslinje för implementering: AI-förordningen träder i kraft i flera faser, med de viktigaste bestämmelserna som träder i kraft i augusti 2026, vilket ger företag tid att förbereda sig.

AI påverkar dagligen allt från vardagliga beslut till kritiska affärsprocesser. EU:s AI Act förväntas förändra hur organisationer utvecklar, implementerar och använder AI-system. Denna förordning innebär inte bara ett nytt regelverk att följa, utan markerar en ny era för ansvarsfull AI-utveckling.

Den här guiden syftar till att förklara vad AI-förordningen innebär och vilka praktiska konsekvenser den kan få. Här presenteras kraven, hur organisationer kan förbereda sig och vilka möjligheter som kan uppstå med de nya reglerna.

Bakgrund till AI-förordningen

AI-förordningen har en lång och intressant bakgrund som sträcker sig flera år tillbaka. Här är en kort översikt av de viktigaste händelserna:

I februari 2020 publicerade Europeiska kommissionen en vitbok om AI, som lade grunden för EU:s reglering av teknologin. I oktober samma år diskuterade EU-ledarna AI-frågor och fastslog att EU skulle vara världsledande inom säker och etisk AI.

Redan 2018 bildades en oberoende expertgrupp som tog fram etiska riktlinjer för AI. Europaparlamentet hade också upprepade gånger uppmanat kommissionen att föreslå lagar för att balansera grundläggande rättigheter med AI:s potential.

AI-förordningen förändrar hur företag hanterar och implementerar AI – en förutsättning för att säkerställa säkerhet och innovation.

Den 21 april 2021 presenterade kommissionen sitt förslag till AI-förordning, det första omfattande lagförslaget om AI i världen. Efter förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet nåddes en överenskommelse i december 2023, och förordningen antogs formellt i mars 2024.

AI-förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2024, efter att den publicerades i EU:s officiella tidning i juli 2024. Den representerar EU:s ambition att leda utvecklingen av AI-reglering och skapa en balans mellan innovation och skydd av grundläggande rättigheter.

Vill du säkerställa att din organisation följer AI-förordningen och samtidigt drar nytta av AI-teknikens möjligheter? På AIUC erbjuder vi skräddarsydda utbildningar och rådgivning för att hjälpa företag och myndigheter att navigera de nya reglerna.

Att förstå AI-förordningens krav är avgörande för att förbereda sig inför framtiden. I denna del går vi igenom de viktigaste aspekterna av förordningen och hur du kan börja anpassa din organisation redan idag.

Förstå AI-förordningens grundläggande krav

Kontorsbord med AI-relaterade dokument, en laptop med grafer och en kaffekopp, som symboliserar analys av AI-förordningens krav.

Grunderna för AI-förordningens reglering är avgörande

EU:s nya AI-förordning markerar en historisk förändring inom reglering av AI-teknologi, och det är avgörande att förstå de grundläggande aspekterna av detta regelverk. Här går vi igenom de viktigaste delarna av förordningen.

Huvudsakliga mål och omfattning

AI-förordningens syfte är att skapa en enhetlig rättslig ram för utveckling, marknadsföring och användning av AI-system inom EU. Förordningen har ett dubbelt syfte: att säkerställa säkerhet och grundläggande rättigheter, samtidigt som den främjar innovation inom AI-sektorn. Den gäller för utvecklare, leverantörer och användare av AI-system, både inom privat och offentlig sektor.

En av förordningens mest distinkta egenskaper är den riskbaserade metoden, som kategoriserar AI-system i olika risknivåer:

  • Oacceptabel risk: Vissa AI-användningar är helt förbjudna, t.ex. system för social poängsättning.

  • Hög risk: AI-system inom exempelvis hälsovård, rekrytering eller rättsväsende måste uppfylla stränga krav.

  • Begränsad risk: System som chattbottar måste uppfylla transparenskrav.

  • Minimal risk: De flesta AI-system faller under denna kategori och omfattas inte av särskilda krav.

Enligt AI-förordningen definieras ett AI-system som ett “maskinbaserat system” som kan agera autonomt och anpassa sig efter nya data. Systemet ska kunna generera utdata som påverkar både fysiska och virtuella miljöer baserat på de indata det tar emot.

Tidslinje för implementering

Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2024, och implementeringen sker i flera faser:

  • 1 augusti 2024: Förordningen träder i kraft.

  • 1 januari 2025: Förbud mot vissa AI-användningar börjar gälla, t.ex. system som klassificeras som oacceptabel risk.

  • 2 augusti 2025: Regler för AI-modeller för allmänna ändamål, som t.ex. ChatGPT, aktiveras.

  • 2 augusti 2026: Merparten av bestämmelserna börjar tillämpas.

För att säkerställa efterlevnad har EU etablerat ett omfattande styrningssystem, som inkluderar ett AI-kontor inom EU-kommissionen och en vetenskaplig panel bestående av oberoende experter. Detta är ett viktigt steg för att säkerställa en konsekvent tillämpning av reglerna inom hela EU.

Förbered din organisation för AI-förordningen

Vill du förstå hur AI-förordningen påverkar din organisation och hur du kan säkerställa efterlevnad? Våra skräddarsydda kurser och rådgivning hjälper dig att navigera regelverken och utnyttja affärsmöjligheterna.

Läs mer om vår rådgivning

Artikeln fortsätter nedan ⬇

Kartläggning av din AI-användning

Professionellt team analyserar grafer och diagram på en stor skärm, symboliserar kartläggning av AI-användning.

Kartläggning är nyckeln till AI-efterlevnad

Efter att ha gått igenom grunderna i AI-förordningen är det dags att fokusera på hur AI används i verksamheten. Här går vi igenom hur man systematiskt kan kartlägga sin AI-användning för att säkerställa att organisationen är förberedd.

Identifiera AI-system i verksamheten

Första steget är att göra en noggrann inventering av alla AI-system som används i verksamheten. Enligt undersökningar använder hela 88% av små och medelstora företag åtminstone ett AI-verktyg, vilket gör denna kartläggning viktig.

Följande områden är särskilt viktiga att fokusera på när man identifierar AI-system i organisationen:

  • Intern administration: Automatiserade processer.

  • Kundinteraktion: Chattbottar, rekommendationssystem.

  • Beslutsfattande: Analyssystem, riskbedömningsverktyg.

Dokumentationskrav

För system som klassificeras som högrisk, krävs särskild dokumentation, inklusive:

  • Teknisk dokumentation enligt artikel 11.

  • En detaljerad beskrivning av systemets funktion och syfte.

  • Spårbarhet för beslut och åtgärder.

Riskbedömningsprocess

Riskbedömningsprocessen för AI-system måste vara noggrant genomtänkt och systematisk. AI-system delas in i fyra risknivåer enligt förordningen:

  • Otillåten risk: System som kommer att förbjudas inom sex månader efter förordningens ikraftträdande.

  • Hög risk: Kräver omfattande kontroller och dokumentation.

  • Begränsad risk: Främst krav på transparens.

  • Minimal risk: Grundläggande efterlevnad.

För högrisk-AI-system måste en konsekvensbedömning avseende grundläggande rättigheter genomföras. I vissa fall kan denna bedömning även kombineras med GDPR-konsekvensbedömningar för att effektivisera processen.

Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt vissa sektorer, där många AI-system inom kommunal och regional verksamhet troligen kommer att klassificeras som högrisk-AI. Detta gäller särskilt system inom socialtjänst och andra känsliga områden.

Anpassning av verksamheten

Kvinna på ett svenskt kontor som analyserar data på flera datorskärmar, vilket representerar anpassning av verksamheten till nya teknologier.

Anpassa verksamheten för AI-reglering

För att framgångsrikt implementera AI-förordningen behöver organisationer genomföra omfattande anpassningar i sina verksamheter. Här är de kritiska områden som kräver omedelbar uppmärksamhet.

Organisatoriska förändringar

För att säkerställa efterlevnad av AI-förordningen måste robusta styrningssystem etableras. Enligt förordningen ska varje medlemsstat utse minst en anmälande myndighet och en marknadskontrollmyndighet. För organisationer innebär detta att:

  • Upprätta interna kontrollsystem för AI-efterlevnad.

  • Implementera dokumentationsrutiner.

  • Etablera rapporteringsvägar till relevanta myndigheter.

Tekniska krav och standarder

Förordningen ställer specifika tekniska krav som måste uppfyllas, särskilt för system som klassificeras som högrisk. De områden som kräver särskild uppmärksamhet inkluderar:

  • Dokumentation: Teknisk dokumentation och loggning.

  • Säkerhet: Riskhantering och kontrollsystem.

  • Transparens: Information till användare och berörda.

  • Övervakning: System för kontinuerlig uppföljning.

AI-systemleverantörer måste vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa korrekt användning. Detta innebär bland annat att loggar ska sparas i minst sex månader och att arbetstagare ska informeras när de är föremål för högrisk-AI-system.

Kompetensutveckling

Framgången med AI-implementering är starkt kopplad till personalens kompetens. Enligt studier anser 21,5 % av HR-experter att AI kommer att vara det mest betydelsefulla området inom arbetsplatslärande år 2024.

För att möta dessa utmaningar behöver organisationer:

  • Säkerställa att personalen har den nödvändiga kompetensen och utbildningen för att utöva mänsklig tillsyn.

  • Implementera kontinuerliga utbildningsprogram.

  • Utveckla specialistkompetens inom AI-regelefterlevnad.

Det är också avgörande att ledningen ser till att lärandet anpassas för olika grupper av medarbetare för att undvika digitala klyftor. Samtidigt är medarbetarnas optimism kring AI:s möjligheter en viktig framgångsfaktor.

För att stödja denna utveckling har EU-kommissionen etablerat flera stödfunktioner, inklusive en vetenskaplig panel med oberoende experter och ett rådgivande forum. Det är rekommenderat att aktivt utnyttja dessa resurser för att underlätta anpassningen till förordningens krav.

Praktiska implementeringssteg

Fokuserade affärspersoner i ett mötesrum med digitala visualiseringar som visar implementeringsdata på skärmar.

Implementering kräver noggrann planering och dokumentation

Implementeringen av AI-förordningen kräver en systematisk och noggrant planerad strategi. Här följer de konkreta stegen som hjälper organisationer att säkerställa efterlevnad och maximera värdet av AI-investeringar.

Upprättande av AI-register

Ett viktigt steg är att skapa ett omfattande AI-register. För att säkerställa fullständig dokumentation och uppföljning rekommenderas följande struktur för registret:

  • Systeminventering: Alla AI-system och deras användningsområden.

  • Riskklassificering: Kategorisering enligt förordningens risknivåer.

  • Ansvariga parter: Tydlig ansvarsfördelning för varje system.

  • Kontrollpunkter: Specifika övervakningskrav per system.

För AI-system som klassificeras som högrisk måste organisationer särskilt dokumentera riskhanteringssystem, teknisk dokumentation och cybersäkerhetskrav.

Utveckling av interna riktlinjer

Framgångsrik implementering av AI kräver tydliga och genomtänkta interna riktlinjer. Dessa riktlinjer bör omfatta:

  • Grundläggande principer: All användning av AI ska vara transparent och spårbar.

  • Ansvarsfördelning: Tydlig definition av roller och ansvar.

  • Säkerhetsprotokoll: Starka rutiner för datasäkerhet och integritet.

  • Incidenthantering: Processer för rapportering och åtgärder vid problem.

Det är avgörande att alla AI-verktyg och digitala innovationer granskas och godkänns av VD innan de köps in eller används. Organisationen måste också säkerställa att AI-systemen följer gällande lagstiftning, inklusive GDPR.

Etablering av kontrollsystem

För att säkerställa kontinuerlig efterlevnad behövs robusta kontrollsystem. Dessa system ska:

  1. Övervaka efterlevnad: Genom kontinuerlig uppföljning av AI-användningen för att säkerställa att interna policyer följs.

  2. Hantera incidenter: Vid eventuella överträdelser ska följande steg tas:

    • Omedelbart avbryta pågående processer.

    • Informera ansvarig chef och IT-ansvarig.

    • Genomföra riskbedömning.

    • Dokumentera händelsen.

Leverantörer av AI-system måste vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa korrekt användning. För AI-system som klassificeras som högrisk krävs särskilda kontrollsystem som inkluderar riskhantering, datakvalitet och mänsklig övervakning.

För att stödja mindre företag kommer myndigheter att sprida information och ge vägledning om hur AI-förordningen tillämpas. Detta ger möjlighet att dra nytta av expertis och bästa praxis i implementeringsprocessen.

Kostnader och resursbehov

Affärsmöte i ett modernt svenskt konferensrum där kostnader och resursbehov analyseras på en stor digital skärm.

Kostnadsanalys och resursplanering i fokus

När AI-förordningen ska implementeras är det viktigt att ha en realistisk uppfattning om de ekonomiska och resursmässiga konsekvenserna. Här analyseras de faktiska kostnaderna och resurserna som krävs för att säkerställa efterlevnad.

Budgetplanering

Kostnaderna för implementering av AI-system varierar beroende på systemets komplexitet och risknivå. För ett genomsnittligt AI-system som klassificeras som högrisk uppskattas implementeringskostnaderna till mellan 6 000 och 7 000 EUR fram till 2025. Här är en detaljerad översikt av de uppskattade kostnaderna:

  • Mänsklig tillsyn: 5 000 - 8 000 EUR per år.

  • Kontrollkostnader: 3 000 - 7 500 EUR per år.

  • Dokumentation: Ingår i grundkostnaden.

  • Systemanpassning: Varierar beroende på komplexitet.

Att förstå dessa kostnader är avgörande för att kunna planera för nödvändiga investeringar och säkerställa att alla delar av organisationen är förberedda för de förändringar som AI-förordningen medför.

Personalresurser

För att effektivt hantera AI-system och säkerställa efterlevnad av AI-förordningen måste organisationen ha rätt kompetens. Det finns flera nyckelkompetenser och resurser som är avgörande för implementeringen:

  • Teknisk expertis: Personal med djup förståelse för AI-system och deras implementering.

  • Juridisk kompetens: För att tolka och säkerställa efterlevnad av förordningen.

  • Projektledning: För att koordinera och övervaka implementeringsarbetet.

  • Utbildningsresurser: För kontinuerlig kompetensutveckling och uppdatering kring AI och relaterade lagar.

Enligt EU-kommissionen bedöms personalresursbehovet som “vissa men inte omfattande”. Dock rekommenderas att organisationer planerar för tillräcklig bemanning för att effektivt hantera de nya krav som AI-förordningen medför. Det är viktigt att säkerställa att alla berörda parter har den rätta kompetensen för att möta de förändringar och utmaningar som förordningen innebär.

Externa konsulttjänster

Med den ökande komplexiteten i AI-förordningens krav växer behovet av externa konsulttjänster, särskilt för mindre organisationer som saknar intern expertis. Förordningen öppnar upp nya affärsmöjligheter för konsulter inom områden som:

  • AI-regelefterlevnad och certifiering.

  • Implementering av etiska AI-lösningar.

  • Riskbedömning och dokumentation.

  • Utbildning och kompetensutveckling.

För att optimera användningen av externa konsulter rekommenderas följande åtgärder:

  1. Genomföra en grundlig behovsanalys för att förstå exakt vilka kompetenser och tjänster som krävs.

  2. Utveckla en långsiktig partnerskapsstrategi för att säkerställa ett kontinuerligt och strategiskt samarbete.

  3. Säkerställa effektiv kunskapsöverföring till intern personal för att bygga upp långsiktig kapacitet.

  4. Etablera tydliga mål och leveransmål för att säkerställa att alla parter arbetar mot samma mål.

Många organisationer kommer att behöva extern hjälp för att säkerställa att personal som arbetar med AI-system har tillräcklig kunskap, särskilt när det gäller implementeringen av system med hög risk. Dessa system ställer särskilt höga krav på dokumentation och övervakning.

För att minimera kostnaderna är det rekommenderat att organisationer fokuserar på att bygga intern kapacitet över tid, samtidigt som externa konsulter används för specialiserade uppgifter och initial implementation. Detta balanserade tillvägagångssätt säkerställer både kortsiktig efterlevnad och långsiktig hållbarhet i AI-strategin.

Affärsmöjligheter och innovation

Kvinna i affärsmöte, omgiven av digitala skärmar med futuristisk grafik, symboliserar innovation och affärsmöjligheter.

Se efterlevnad som en väg till affärsmöjligheter

Även om många ser AI-förordningen som en utmaning, finns det betydande affärsmöjligheter och innovationspotential som kan utnyttjas genom denna reglering. Genom att vända regelefterlevnad till en konkurrensfördel kan organisationer inte bara säkerställa efterlevnad utan också driva innovation framåt.

Konkurrensfördel genom compliance

Företag som tidigt anpassar sig till AI-förordningen kan skapa betydande konkurrensfördelar. Genom att integrera lagkraven i verksamheten kan innovation och tillväxt drivas på ett säkert och hållbart sätt. Detta ger flera strategiska fördelar:

  • Ökat förtroende: Kunder och partners värdesätter säker och etisk AI-användning, vilket stärker företagets rykte och relationer.

  • Minskad risk: Proaktiv efterlevnad minimerar framtida juridiska och operativa risker, vilket skyddar verksamheten mot potentiella problem.

  • Marknadsdifferentiering: Compliance kan fungera som en kvalitetsstämpel som särskiljer företaget från konkurrenterna, vilket kan locka fler kunder.

  • Långsiktig hållbarhet: Företag med robusta system för AI-regelefterlevnad är bättre rustade att möta framtida krav och förändringar i regelverket.

Genom att se efterlevnad som en möjlighet, snarare än en börda, kan företag inte bara följa reglerna utan också bygga ett starkare, mer innovativt och konkurrenskraftigt företag på lång sikt.

Nya marknadsmöjligheter

AI-förordningen skapar nya affärsmöjligheter genom harmoniserade regler på EU:s inre marknad. Detta öppnar upp för flera konkreta strategiska möjligheter för företag som är proaktiva i att anpassa sig till de nya reglerna:

Förordningen inkluderar också specifika stödåtgärder för små och medelstora företag, vilket öppnar nya möjligheter för dessa att anpassa sig till regleringen. Flera företag har redan implementerat AI i sina verksamheter, och intresset för att använda tekniken på nya områden har ökat markant.

Innovation inom regelverkets ramar

AI-förordningen erbjuder flera mekanismer som kan främja innovation inom ett reglerat ramverk. Företag kan utnyttja dessa för att utveckla AI-lösningar samtidigt som de säkerställer efterlevnad av lagstiftningen.

Regulatoriska sandlådor

  • Möjlighet att testa nya AI-system under strikt tillsyn.

  • Värdefull vägledning i tolkningen av förordningen.

  • Sandlådor ska vara i drift senast augusti 2026.

Testning under verkliga förhållanden

  • Möjlighet att utvärdera AI-system utanför sandlådorna.

  • Praktisk erfarenhet under kontrollerade former.

  • Snabbare väg till marknaden.

Expertstöd och vägledning

  • Tillgång till vetenskaplig expertpanel för rådgivning.

  • Rådgivande forum för innovation.

  • AI-styrelse som ger vägledning och stöd.

Automatisering av arbetsflöden med AI kan också förbättra säkerhet och regelefterlevnad, särskilt i branscher med strikta regler. AI-plattformar kan prioritera och automatisera säkerhetsåtgärder, vilket minskar risken för mänskliga fel och säkerställer korrekt hantering av känslig information.

Framtidssäkrad innovation

AI handlar inte bara om att automatisera uppgifter. Medarbetare kan använda AI för att ställa frågor, analysera data och generera innehåll baserat på exempel eller beskrivningar. Detta skapar nya möjligheter för innovation inom förordningens ramar.

För att maximera dessa möjligheter bör organisationer:

  1. Utveckla en innovationsstrategi som balanserar compliance med kreativitet.

  2. Investera i kompetensutveckling för att förstå både tekniska och regulatoriska aspekter.

  3. Etablera partnerskap med relevanta aktörer inom AI-ekosystemet.

  4. Utnyttja stödstrukturer som regulatoriska sandlådor och expertpaneler.

Kombinationen av medarbetarnas kompetens och autonoma system kan leda till ökad produktivitet på arbetsplatsen. Genom att integrera AI på ett ansvarsfullt sätt kan företag skapa långsiktigt hållbara innovationer som gynnar både verksamheten och samhället.

Slutsats

AI-förordningen medför både utmaningar och möjligheter för svenska organisationer. Regelverket ställer krav på hur AI-system utvecklas och används, men ger också en tydlig ram för ansvarsfull innovation.

Framgångsrik anpassning kräver noggrant planeringsarbete och systematisk implementation. De organisationer som börjar förbereda sig nu kommer att ha betydande fördelar när förordningen fullt ut träder i kraft 2026. Med rätt dokumentation, kontrollsystem och kompetens kan regelefterlevnad bli en strategisk fördel.

AI-förordningen innebär både utmaningar och möjligheter. De företag som förbereder sig idag kommer att ha ett försprång i morgondagens AI-landskap.

Det är särskilt viktigt att kartlägga befintliga AI-system, genomföra riskbedömningar och säkerställa att personalen har rätt kompetens. De kostnader som krävs för anpassning måste vägas mot fördelarna med ökad säkerhet, högre förtroende och nya affärsmöjligheter.

AI-förordningen markerar en ny era där etisk och ansvarsfull AI-utveckling står i centrum. Genom proaktivt arbete och rätt inställning kan svenska organisationer inte bara möta kraven – vi kan också bli ledande i utvecklingen mot en framtid där AI skapar värde på ett säkert och hållbart sätt.

AI-förordningen påverkar alla organisationer som använder AI-system. Med våra skräddarsydda kurser och rådgivning kan du säkerställa att din verksamhet uppfyller de nya kraven och samtidigt drar nytta av AI:s affärsmöjligheter.

Kontakta oss idag för att boka en kurs eller få expertrådgivning om hur du implementerar AI-förordningen effektivt och strategiskt.

Om författaren

Andreas Olsson, initiativtagare till AIUC, hjälper företag att anpassa sig till regelverk som AI-förordningen och hitta strategiska lösningar för att effektivisera sin verksamhet.

Vanliga frågor (FAQs)

  • AI-förordningen (AI Act) är EU:s första omfattande lagstiftning som reglerar användning och utveckling av artificiell intelligens. Den syftar till att säkerställa att AI används på ett sätt som respekterar grundläggande rättigheter, främjar innovation, och minskar riskerna för missbruk. För företag innebär det att man måste anpassa sig till nya regler för att säkerställa efterlevnad och för att utnyttja AI-teknik på ett ansvarsfullt sätt.

  • För att förbereda er för AI-förordningen behöver ni kartlägga alla AI-system som används, genomföra riskbedömningar, och utveckla interna riktlinjer för efterlevnad. Det är också viktigt att se till att personalen har rätt kompetens för att kunna hantera AI-system på ett ansvarsfullt sätt och följa de nya reglerna.

  • AI-förordningen kategoriserar AI-system efter deras risknivå: från “oacceptabel risk” som förbjuds, till “minimal risk” som inte kräver specifika åtgärder. Högrisk-AI-system, såsom de som används inom hälsovård eller rekrytering, måste följa strängare krav, inklusive dokumentation och riskbedömningar.

  • De viktigaste stegen inkluderar att inventera alla AI-system, genomföra riskbedömningar och säkerställa att dokumentation och kontroller är på plats. Företag behöver också anpassa sina interna rutiner och utbilda personalen för att möta förordningens krav.

  • AIUC erbjuder både kurser och konsulttjänster som kan hjälpa din organisation att förstå och implementera AI-förordningen effektivt. Våra skräddarsydda utbildningar och expertvägledning gör det enklare för er att uppfylla de nya reglerna och maximera AI-teknikens potential. Kontakta oss idag för att boka en kurs eller få rådgivning om hur vi kan stödja er i anpassningen till AI-förordningen.

Föregående
Föregående

AI och Blockchain: Bygger smartare och säkrare digitala lösningar

Nästa
Nästa

Google AI: Nyckelkoncept och praktiska tillämpningar