Interoperabilitet – Nyckeln till framtidens digitala samarbete

Digital samverkan som fungerar

Hur kan företag och organisationer effektivisera sina system och minska onödig administration? Bristande systemintegration skapar datasilos, ineffektiva processer och höga kostnader. Lösningen ligger i en strategi där system kommunicerar smidigt med varandra – men hur når man dit?

Att koppla ihop system och skapa en mer sammanhållen digital infrastruktur är en av de största utmaningarna för företag och myndigheter. Genom att förstå hur informationsutbyte fungerar, vilka standarder som finns och vilka strategier som behövs kan organisationer minska friktion och skapa en mer effektiv verksamhet. I den här artikeln går vi igenom grunderna i systemintegration, vanliga utmaningar och praktiska lösningar som hjälper företag att bli mer digitalt mogna.

Viktiga insikter:

• Effektivt informationsutbyte minskar kostnader: Organisationer som integrerar sina system smartare kan minska administrationen och undvika dyra specialanpassningar.

• Standarder förenklar samverkan: Genom att följa etablerade riktlinjer kan företag och myndigheter skapa långsiktigt hållbara och kompatibla IT-lösningar.

• Säkerhetsfrågor måste prioriteras: Att hantera data på ett tryggt sätt blir allt viktigare, särskilt med ökade krav från GDPR och nya cybersäkerhetsregler.

• Minskade tekniska hinder skapar fler möjligheter: När system kan utbyta data smidigt blir det enklare att arbeta över avdelnings- och organisationsgränser.

• Framtiden är digitalt sammankopplad: Organisationer som planerar för en mer integrerad IT-miljö idag kommer att ha en konkurrensfördel i morgondagens digitala ekonomi.

Interoperabilitet är avgörande för hur moderna system samverkar, från smarta hem och betalningslösningar till hälso- och sjukvård. Förmågan att få olika system att kommunicera och utbyta information smidigt är en grundförutsättning för effektiv digitalisering.

I samhällsbyggnadssektorn kan interoperabilitet minska kostnader och administration genom att eliminera onödiga anpassningar mellan system. Inom vården arbetar E-hälsomyndigheten med att skapa en nationell lösning för interoperabilitet, vilket minskar dubbeldokumentation och stärker krisberedskapen.

Samtidigt ställer EU:s interoperabilitetsförordning nya krav på hur data delas och används mellan organisationer. Förordningen syftar till att skapa en mer enhetlig digital infrastruktur inom hela EU, där smidigt informationsutbyte ska stärka både innovation och säkerhet.

“Framtidens digitala samhälle bygger på system som kan kommunicera sömlöst – interoperabilitet är nyckeln till framgång.”

I den här artikeln går vi igenom vad interoperabilitet betyder, hur det fungerar i praktiken och varför det blir allt viktigare för företag och organisationer. Vi tittar också på hur du kan förbereda din verksamhet för framtiden och skapa affärsvärde genom bättre systemintegration.

Vill du förstå hur din organisation kan arbeta mer effektivt med digitala verktyg och system? AIUC erbjuder kurser som ger praktiska insikter för att stärka din verksamhets digitala kompetens. Att skapa en mer digitalt mogen verksamhet kräver mer än att införa nya verktyg – det handlar om att bygga en strategi där system och processer fungerar tillsammans. Men hur går man från planering till faktisk implementering?

Interoperabilitet – Vad det är och varför det är viktigt

För att digitala system ska kunna fungera tillsammans krävs interoperabilitet – alltså förmågan att dela och förstå information på ett smidigt sätt mellan olika plattformar. Det gör att organisationer kan koppla ihop sina system, effektivisera arbetet och minska risken för informationsproblem.

Vad betyder interoperabilitet i praktiken?

I praktiken innebär interoperabilitet att system kan utbyta information utan att det krävs krångliga anpassningar eller manuellt arbete. Företag och myndigheter kan koppla ihop tjänster från olika leverantörer och hantera data mer effektivt, oavsett vilket system de använder. När information överförs automatiskt och följer gemensamma standarder blir arbetsflöden smidigare, samtidigt som risken för fel minskar.

Typer av interoperabilitet – Från teknik till organisation

Det finns fyra viktiga sätt som system kan samarbeta på.

Rättslig interoperabilitet handlar om att lagar och regler ska fungera ihop så att organisationer kan dela information utan juridiska hinder. Organisatorisk interoperabilitet ser till att arbetsprocesser och rutiner är anpassade för att olika verksamheter ska kunna samarbeta effektivt.

Semantisk interoperabilitet gör att system förstår information på samma sätt, även om de kommer från olika leverantörer. Det bygger på att data följer gemensamma definitioner och format. Teknisk interoperabilitet handlar om att använda rätt teknik och standarder så att system kan utbyta information på ett enhetligt sätt.

Tekniska standarder och protokoll för interoperabilitet

För att system ska kunna prata med varandra krävs gemensamma regler och tekniska lösningar. Myndigheten för digital förvaltning (Digg) har tagit fram riktlinjer för API:er som gör det enklare att koppla ihop olika system.

“Gemensamma standarder är grunden för att system ska kunna utbyta information effektivt – utan dem råder digital oreda.”

Internationella standarder som IEC 61360-1 och ISO 13584-42 beskriver hur information ska struktureras inom teknikintensiva branscher. Vanliga kommunikationsprotokoll som HTTP, TCP/IP, XML och JSON används för att skicka data mellan system på ett enhetligt sätt.

Inom vården har E-hälsomyndigheten tagit fram riktlinjer för hur patientinformation ska delas mellan olika journalsystem. Syftet är att minska dubbelarbete och förbättra informationsflödet, särskilt vid akuta situationer där snabb tillgång till rätt data kan vara avgörande.

Optimera din verksamhet med AI och digital samverkan

Interoperabilitet är avgörande för framtidens digitala samarbete. Våra skräddarsydda AI-kurser hjälper organisationer att förstå och implementera AI-lösningar som främjar effektivitet och säkerhet i digitala ekosystem.

Läs mer om våra skräddarsydda AI-kurser

Artikeln fortsätter nedan ⬇

Så implementerar du interoperabilitet i din verksamhet

Att införa interoperabilitet kräver en tydlig strategi och noggrann planering. Många organisationer har en komplex IT-miljö där gamla och nya system behöver fungera tillsammans. För att säkerställa att systemen kommunicerar effektivt krävs en systemkartläggning, val av standarder och en genomtänkt teknisk lösning.

Kartläggning av system – Första steget mot interoperabilitet

Innan en organisation kan förbättra sin interoperabilitet måste den först få en tydlig bild av hur befintliga system fungerar tillsammans. Många verksamheter upptäcker att deras IT-infrastruktur består av flera system som överlappar varandra, vilket kan leda till ineffektivitet, onödig administration och ökade kostnader. Genom att kartlägga nuvarande integrationer och dataflöden går det att identifiera förbättringsområden, minska dubbelarbete och optimera resurser.

För att identifiera möjligheter till effektivisering bör organisationer gå igenom:

• Hur befintliga system integrerar och delar data

• Vilka informationsflöden som finns mellan olika plattformar

• Om det finns tekniska hinder för framtida utveckling

• Vilka beroenden som finns mellan olika system

En sådan genomgång gör det lättare att prioritera vilka insatser som behövs för att förbättra samverkan mellan systemen.

Hur du väljer rätt standard för interoperabilitet

Standarder är avgörande för att system ska kunna utbyta information smidigt och på ett enhetligt sätt. Allt fler verksamheter använder semantiska och tekniska standarder för att minska kostnader, förenkla integrationer och säkerställa långsiktig kompatibilitet mellan olika system.

För att en standard ska vara framgångsrik behöver den:

• Lösa konkreta verksamhetsproblem

• Vara en del av en tydlig digitaliseringsstrategi

• Ha stöd från alla nyckelaktörer inom organisationen

• Vara hållbar över tid för att undvika kortsiktiga lösningar

Genom att följa etablerade standarder, som HL7 FHIR inom vården, kan organisationer undvika kostsamma specialanpassningar och skapa en mer flexibel och framtidssäker digital infrastruktur.

Steg för steg: Implementera interoperabilitet på rätt sätt

En framgångsrik interoperabilitetsstrategi kräver tydliga riktlinjer och en strukturerad implementeringsprocess. Här är några viktiga steg:

1. Fastställ masterdata: Bestäm vilket system som ska vara den primära källan för olika typer av data.

2. Definiera integrationsbehov: Identifiera vilka system som ska utbyta information och vilken data som behöver delas.

3. Välj teknisk lösning: Bestäm om integrationen ska ske via API:er, dataflöden eller andra tekniska lösningar.

4. Säkerställ datakvalitet: Skapa rutiner som minskar manuella insatser och förbättrar kvaliteten på den data som delas.

5. Implementera säkerhetsrutiner: Etablera tydliga processer för behörighet och åtkomst till känslig information.

Många organisationer ser även värdet av att delta i branschorganisationer och tekniska kommittéer för att påverka standardutvecklingen och säkerställa att deras egna lösningar ligger i linje med framtida krav.

Genom att följa dessa principer kan företag och myndigheter bygga en mer flexibel och framtidssäker IT-miljö där data kan flöda smidigt mellan olika system.

Säkerhet och regelverk för interoperabilitet

När organisationer inför interoperabla system blir säkerhet en avgörande faktor. Den ökande digitaliseringen skapar samtidigt nya utmaningar kring dataskydd och cybersäkerhet.

Dataskydd och GDPR i interoperabla system

Interoperabla system som hanterar personuppgifter måste följa GDPR och säkerställa att data används på ett lagligt och ansvarsfullt sätt. Det innebär att personuppgifter bara får behandlas för specifika och berättigade ändamål, och att skyddsåtgärder behöver vara inbyggda i systemen redan från början. För att säkerställa efterlevnad krävs tydliga rutiner för att minimera datainsamling, skapa transparens i datahanteringen och kontrollera att system håller en hög säkerhetsnivå.

“Interoperabilitet måste balanseras med dataskydd – smidigt informationsutbyte får aldrig ske på bekostnad av integritet.”

Innan nya system implementeras är det viktigt att genomföra en säkerhetsgranskning för att identifiera potentiella risker. Det kan handla om kodgranskning, sårbarhetsanalyser av tredjepartslösningar och en genomgång av hur data skyddas vid integrationer mellan system.

Cybersäkerhet i interoperabla system

Samtidigt som interoperabilitet öppnar upp för smidigare informationsutbyte, innebär det också att systemen blir mer exponerade för cyberattacker. Intrång och sabotage kan få allvarliga konsekvenser, särskilt inom kritisk infrastruktur. För att stärka säkerheten arbetar både Sverige och EU med att utveckla internationella riktlinjer och förbättra samarbetet mellan myndigheter och näringsliv. EU har bland annat föreslagit en gemensam cyberenhet för att effektivisera hanteringen av cyberhot, och det pågår även en översyn av säkerhetsregler inom finans- och energisektorn.

“Ju fler system som kopplas ihop, desto viktigare blir det att skydda dem från cyberhot.”

Företag inom kritisk infrastruktur påverkas också av det nya NIS2-direktivet, som innebär skärpta krav på riskhantering och incidentrapportering. Genom att övervaka nätverkstrafik, analysera hot och ha tydliga rutiner för att hantera säkerhetsincidenter kan företag skydda sina system och minimera risken för allvarliga driftstörningar.

Hur du mäter affärsvärdet av interoperabilitet

Att investera i interoperabilitet handlar inte bara om teknisk utveckling – det har också en direkt påverkan på lönsamhet och effektivitet. Genom att analysera affärsvärdet kan både företag och offentliga verksamheter få en tydligare bild av hur interoperabla lösningar bidrar till kostnadsbesparingar och ökad produktivitet.

Beräkning av ROI för interoperabilitet

För att beräkna avkastningen på investeringar i interoperabilitet måste flera faktorer vägas in. Initiala kostnader kan inkludera systemimplementering, konsulttjänster och utbildning av personal. Samtidigt måste organisationer räkna med löpande underhåll, framtida uppgraderingar och anpassningar till nya standarder.

“Att mäta avkastningen på interoperabilitet ger insikter om både kostnadsbesparingar och operativ effektivitet.”

EU-kommissionens analyser visar att förbättrad interoperabilitet inom offentlig sektor kan ha en betydande ekonomisk påverkan. Effektivare digitala tjänster kan enligt beräkningar bidra till en BNP-ökning på 0,4 procent, vilket visar att interoperabilitet inte bara är en teknisk nödvändighet utan också en ekonomisk tillgång.

Effektivitet och kostnadsbesparingar med interoperabilitet

När system är anpassade för att utbyta data på ett enhetligt sätt minskar behovet av manuellt arbete och dubbla processer. Inom offentlig sektor kan detta leda till en besparing på upp till 24 miljoner arbetstimmar per år, vilket motsvarar cirka 543 miljoner euro i minskade kostnader. För privata företag är vinsterna ännu större – uppskattningsvis kan interoperabla lösningar spara upp till 30 miljarder arbetstimmar årligen, vilket motsvarar hela 568 miljarder euro i ekonomiska besparingar.

Företag som arbetar med offentliga förvaltningar har också mycket att vinna på bättre samverkan. Gränsöverskridande interoperabilitet kan leda till besparingar på mellan 5,7 och 19,2 miljarder euro, samtidigt som medborgare kan spara mellan 5,5 och 6,3 miljoner euro genom effektivare digitala tjänster.

“Automatiserade och integrerade system frigör tid och resurser – interoperabilitet är en investering som snabbt lönar sig.”

Särskilt inom offentlig sektor kan interoperabilitet minska onödiga kostnader genom att göra det lättare att återanvända befintliga lösningar, samverka kring utveckling av digitala tjänster och standardisera dataflöden. Samtidigt visar analyser att bristande interoperabilitet kan leda till omfattande ekonomiska förluster, särskilt i samband med samhällskriser där snabb och effektiv informationsdelning är avgörande.

Genom att se interoperabilitet som en strategisk investering kan organisationer inte bara optimera sin verksamhet idag, utan även bygga en mer robust och motståndskraftig struktur för framtiden.

Utmaningar och lösningar inom interoperabilitet

Att skapa en fullt interoperabel digital miljö är en komplex process som kräver samverkan mellan teknik, organisationer och regelverk. Trots de tydliga fördelarna med sömlös informationsdelning är vägen dit ofta fylld av hinder som kan bromsa utvecklingen.

Utmaningar med interoperabilitet

Trots de stora fördelarna med interoperabilitet står många organisationer inför tekniska, säkerhetsmässiga och organisatoriska hinder. Ett av de största problemen är bristen på gemensamma standarder. Många system är byggda med olika dataformat och tekniska lösningar, vilket gör det svårt att koppla ihop dem på ett smidigt sätt. Särskilt inom områden som IoT och hälso- och sjukvård kan begränsade enhetsresurser och gamla tekniska strukturer försvåra integrationen.

“Att skapa interoperabilitet kräver att vi löser tekniska, juridiska och organisatoriska hinder – men lösningarna finns.”

Säkerhetsutmaningar är en annan viktig faktor. När fler system kopplas samman ökar risken för cyberattacker och dataläckor. Företag och myndigheter måste säkerställa att all data som delas är skyddad och följer regler som GDPR. Brist på tydliga rutiner för säkerhet och behörighetshantering kan göra interoperabla system mer sårbara.

På organisationsnivå skapar datasilos problem. Många verksamheter har separata IT-system där viktig information blir inlåst och svår att dela mellan avdelningar eller samarbetspartners. Dessutom kan bristande resurser och teknisk kompetens göra det svårt för mindre aktörer att investera i interoperabla lösningar.

Lösningar för bättre interoperabilitet

För att övervinna dessa hinder krävs en kombination av tekniska standarder, förbättrad datasäkerhet och en mer samordnad strategi. Genom att använda etablerade standarder som FHIR inom vården eller gemensamma API-lösningar inom offentlig sektor kan organisationer minska behovet av specialanpassningar.

“Genom att satsa på standarder, säkerhet och strategisk planering kan vi göra interoperabilitet till en konkurrensfördel.”

En tydlig digitaliseringsstrategi, där säkerhetsrutiner och samarbetsmodeller är en central del, skapar förutsättningar för en mer effektiv och sömlös informationsdelning. Dessutom kan investeringar i utbildning och kompetensutveckling hjälpa organisationer att bygga en kultur där interoperabilitet ses som en strategisk tillgång snarare än en teknisk utmaning.

Interoperabilitet handlar inte bara om teknik – det kräver en helhetssyn där både system, människor och processer samverkar för att skapa verkligt värde.

Sammanfattning: Därför är interoperabilitet avgörande

Interoperabilitet är en nyckelfaktor i den digitala omvandlingen och avgörande för hur system och organisationer kan samarbeta effektivt. Genom att möjliggöra smidigt informationsutbyte kan verksamheter både spara kostnader och förbättra sina arbetsflöden.

För att lyckas krävs en helhetssyn där juridiska, organisatoriska, semantiska och tekniska aspekter samverkar. Samtidigt blir cybersäkerhet allt viktigare i takt med att digitala hot blir mer sofistikerade.

Ekonomiska analyser visar att interoperabilitet kan leda till stora besparingar. Inom offentlig sektor kan effektivare digitala tjänster frigöra miljontals arbetstimmar, medan företag kan minska sina kostnader genom standardiserade dataflöden och bättre resursutnyttjande.

“Interoperabilitet är grunden för en effektiv och uppkopplad värld – organisationer som satsar på det idag kommer att leda imorgon.”

Inför 2025 blir interoperabilitet en strategisk nödvändighet för organisationer som vill förbli konkurrenskraftiga. De verksamheter som redan nu satsar på samverkande system och standardiserade lösningar kommer att ha ett tydligt försprång i den digitala utvecklingen.

I takt med att digitaliseringen förändrar arbetslivet blir det allt viktigare att förstå hur teknik kan användas smartare. Många organisationer brottas med fragmenterade system och ineffektiva processer – men rätt strategi kan göra stor skillnad.

Vill du utveckla din digitala kompetens och få en djupare förståelse för hur din verksamhet kan arbeta mer effektivt? AIUC erbjuder kurser som ger dig kunskapen och verktygen för att navigera i en digital miljö.

Om författaren

Andreas Olsson är initiativtagare till AI Utbildningscentrum och intresserar sig för hur digital teknik och AI kan förbättra samverkan mellan företag, myndigheter och organisationer. Han undersöker hur interoperabilitet kan skapa smidigare processer och en mer sammanlänkad digital infrastruktur.

Vanliga frågor (FAQs):

• Vad betyder interoperabilitet?

  Interoperabilitet betyder att olika system, applikationer och organisationer kan samarbeta och utbyta information på ett smidigt och effektivt sätt. Det innebär att data kan delas, förstås och användas över olika plattformar utan att kräva omfattande anpassningar.

• Vilken är den bästa synonymen för interoperabilitet?

  En vanlig synonym för interoperabilitet är systemkompatibilitet eller systemintegration. Beroende på sammanhang kan även begrepp som datadelning, teknisk samverkan eller digital integration användas.

• Vad är semantisk interoperabilitet?

  Semantisk interoperabilitet innebär att system inte bara kan utbyta data utan också tolka och förstå informationen på ett enhetligt sätt. Detta är särskilt viktigt inom hälso- och sjukvården, där patientjournaler måste kunna läsas och förstås av olika system utan att informationen förvrängs.

• Varför är interoperabilitet viktigt för företag?

  Interoperabilitet gör det möjligt för företag att integrera sina IT-system, minska dubbelarbete och effektivisera verksamheten. Företag som satsar på systemintegration och standardiserade lösningar kan minska kostnader, förbättra kundupplevelsen och arbeta mer flexibelt.

• Hur fungerar interoperabilitet inom IT och mjukvaruutveckling?

  Inom IT handlar interoperabilitet om att olika system och mjukvaror kan kommunicera med varandra genom gemensamma standarder och protokoll, såsom API:er, JSON och XML. Det säkerställer att dataflöden är sömlösa och att olika applikationer kan samverka utan tekniska hinder.

• Vilka utmaningar finns med interoperabilitet?

  De största utmaningarna med interoperabilitet är brist på standarder, säkerhetsrisker och teknisk fragmentering. Många äldre system är inte byggda för att integreras med modern teknik, vilket gör det svårt att skapa smidiga dataflöden.

• Hur kan företag och organisationer förbättra sin interoperabilitet?

  Genom att använda etablerade standarder som HL7 FHIR inom vården och öppna API-lösningar kan företag och myndigheter säkerställa en smidig informationsdelning. En tydlig digital strategi, bättre datakvalitet och investeringar i utbildning är också avgörande för att uppnå bättre interoperabilitet.

• Vilka är fördelarna med semantisk interoperabilitet?

  Semantisk interoperabilitet säkerställer att information tolkas på samma sätt av olika system, vilket förbättrar beslutsfattande, minskar fel och möjliggör effektivare informationsdelning mellan organisationer.

• Hur påverkar bristande interoperabilitet företag och offentlig sektor?

  Bristande interoperabilitet leder till ineffektiva arbetsflöden, höga kostnader och svårigheter att dela viktig information mellan system. Inom offentlig sektor kan detta innebära administrativa flaskhalsar, medan företag kan drabbas av ineffektiva processer och ökade IT-kostnader.

• Hur kan du utveckla din digitala kompetens för att hantera interoperabilitet?

  Att förstå hur system samverkar och hur dataflöden kan optimeras blir allt viktigare i en digital värld. AIUC erbjuder kurser som hjälper företag och yrkesverksamma att utveckla sin digitala kompetens och arbeta mer effektivt i en tekniskt integrerad miljö.